Val 2018: Hur vill partierna nyttja revisionen i näringslivet?
Riksrevisionen slog nyligen larm om konsekvenserna av den slopade revisionsplikten, bland annat används mindre aktiebolag som brottsverktyg samtidigt som årsredovisningarna inte håller måttet. Hur vill ni nyttja revisionen för att skapa förtroende och effektivitet i näringslivet?
Revisions- och redovisningsbranschens tidning Balans har inför riksdagsvalet 9 september undersökt hur riksdagspartierna resonerar kring frågor som rör företagande och näringsliv. Resultat publicerar svaren, i samarbete med tidningen Balans. Fyra frågor har tidigare publicerats, och femte ämnet i fokus är revisionen.
Riksrevisionen slog nyligen larm om konsekvenserna av den slopade revisionsplikten, bland annat används mindre aktiebolag som brottsverktyg samtidigt som årsredovisningarna inte håller måttet. Hur vill ni nyttja revisionen för att skapa förtroende och effektivitet i näringslivet?
Vänsterpartiet (V): Vi menar att revisionsplikten bör återinföras som en brottsförebyggande åtgärd och har motionerat om detta i riksdagen.
Centerpartiet (C): Slopandet av revisionsplikt var en viktig regelförenkling för många småföretag. Många företag väljer dock att fortsätta genomföra en mer omfattande och gedigen revision. Utnyttjande, fusk och brottslighet måste självklart alltid stävjas och därför bör regelverket kontinuerligt ses över och förbättras.
Kristdemokraterna (KD): För mindre företag finns det skäl att underlätta deras verksamhet och minska kostnaderna. Slopad revisionsplikt var – och är – ett svar på detta. Förekomsten av fel och brott ska förstås stävjas, men vi ser att detta kan göras med hjälp av den digitala utvecklingen hos Skatteverket som kommer underlätta hanteringen och uppföljningen av de bolag som behöver kontrolleras.
Liberalerna (L): Revision och bokföringen måste utvecklas för att minska krånglet. Minskat krångel måste alltid vägas mot risker för fusk och brottslighet. Digitala kvitton är ett exempel där vi vill uppdatera skattereglerna för företagarna.
För företagare kommer kvittot alltid att ha ett värde. Ett kvitto är symbolen för att näringsidkaren bedriver sin verksamhet i enlighet med lagarna och bidrar till den välfärd som stärker alla oss i vårt land. Av Skatteförfarandelagen (2011:1244) 39 kap. 7 § följer att ”vid varje försäljning ska ett av kassaregistret framställt kvitto tas fram och erbjudas kunden”. Kassakvittot som fysiskt objekt kan dock framstå som något ålderdomligt i en digitaliserad värld. Kvaliteten på fysiska kvitton är ofta dålig, de riskerar att försvinna och det tvingar entreprenören att vara på en fysisk plats. Enligt Mervärdesskattelagen (1994:200) 11 kap. 6 § får dock elektronisk faktura endast lämnas om mottagaren godkänner det. För oss Liberaler är målet är att näringsidkare som önskar ska kunna spara kvitton digitalt istället för i fysiskt format. En förutsättning för eventuella uppmjukningar av lagstiftningen i den riktningen är dock att de inte ökat utrymmet för skatte- eller bokföringsfusk.
Det kan även diskuteras vilka transaktioner och för vilka belopp som vid varje tillfälle måste redovisas som ett fullständigt kvitto. Enligt Mervärdesskattelagen (1994:200) 11 kap. 8 § måste en fullständig faktura innehålla upp till 16 olika uppgifter. Undantaget är om fakturans totalbelopp inte överstiger 4000 kronor inklusive moms (11 kap. 9 §). Då kan en förenklad faktura (kvitto) utfärdas. Beloppsgränsen för förenklad faktura bör höjas till 10 000 kronor inklusive moms. Reformen måste givetvis införas med hänsyn till EU-lagstiftningen. Frågan skulle med fördel dessutom kunna drivas av regeringen på EU-nivå för att nå en harmonisering av förenklade fakturor inom hela den europeiska gemenskapen
Socialdemokraterna (S): Riksrevisionen lyfte viktiga iakttagelser, det är områden vi behöver fortsätta jobba med. I dagsläget har vi inga förslag om att återinföra revisionsplikten för små aktiebolag. Däremot tycker vi att man ska ha med de frågor som Riksrevisionen belyste i det fortsatta arbetet med att motverka ekonomisk brottslighet och skatteundandragande.
Miljöpartiet (MP): Revision och oberoende externa granskare är ett viktigt verktyg för att tillse god kvalitet på årsredovisningar och motverka brottsliga syften, något som är viktigt för förtroende i näringslivet. Vi tror dock samtidigt att det är tillräckligt för många små bolag att ha en auktoriserad redovisningskonsult till hjälp samt tillsammans med Skatteverket och Bolagsverket tillse god kvalitet i redovisningen även för de minsta bolagen som kan ha svårt att bära kostnaden av en extern revisor eller ens ha verksamhet i tillräcklig omfattning för att ens vara relevant för extern granskning.
Moderaterna (M): Vi ser allvarligt på det faktum att rapporten pekar på att den slopade revisionsplikten, tillsammans med andra regelförenklingar, kan ha underlättat för ekonomisk brottslighet och skatteundandragande. Revision är ett mycket viktigt redskap för att skapa förtroende för företagande. Det är bra och vi ska fortsätta ha en stark revisionsplikt för vårt näringsliv. En återförd full revisionsplikt för små aktiebolag skulle dock avvika från den väg som har valts inom EU, där de flesta medlemsstater har mycket högre gränsvärden för när ett bolag måste ha en revisor. Det är därför i dagsläget bra att avvakta utvecklingen innan ytterligare förändringar i revisionsplikten genomförs.
Sverigedemokraterna (SD): Detta var en reform som nog inte riktigt slog ut som man hade hoppats. Om den slopade revisionsplikten ska kvarstå bör man sänka beloppsgränsen till cirka en tredjedel. Den bör också endast gälla enmansföretag.
Pernilla Halling
Publiceras i samarbete med tidningarna Resultat och Balans.