Val 2018: Vad ska ni göra åt 3:12-reglerna?
Hur ser riksdagspartierna på dagens 3:12-regler och den så kallade fyraprocentsregeln? Utfrågningen kring partiernas syn på företagande och näringsliv fortsätter.
Revisions- och redovisningsbranschens tidning Balans har inför riksdagsvalet 9 september undersökt hur riksdagspartierna resonerar kring frågor som rör företagande och näringsliv. Resultat publicerar svaren, i samarbete med tidningen Balans. Tre frågor har tidigare publicerats, och fjärde ämnet vi fokuserar på är om det är ständigt aktuella 3:12-reglerna.
Kravet i de så kallade 3:12-reglerna på ägarandel om fyra procent hämmar expansion och samgåenden bland fåmansföretag. Om alla äger lika blir det tvärstopp vid 25 delägare. Vad avser ni att göra åt denna tröskel i 3:12-reglerna?
Vänsterpartiet (V): Kapitalandelskravet kan tas bort, men det förutsätter att det kombineras med de övriga förslag som fanns med i lagrådsremissen Förändrade skatteregler för delägare i fåmansbolag.
Centerpartiet (C): Vi vill förenkla 3:12-reglerna och det innefattar även att ändra kapitalandelskravet. Vi vill också genomföra den nyligen utredda förenklingen av generationsväxlingar, så att dessa inte missgynnas relativt externa försäljningar. Utformningen av 3:12-reglerna bör bygga på principen att företagsamhet är någonting som ska uppmuntras och reglerna ska därför inte ha en striktare utformning än nödvändigt.
Kristdemokraterna (KD): Kravet på fyra procent infördes i och med att de generösare reglerna kring löneunderlag skapade incitament för företag att erbjuda sina anställda delägarskap i stället för lön. Därmed fanns goda skäl att införa kravet om en begränsad ägarandel. Syftet med 3:12-reglerna är att delägare i fåmansbolag ska beskattas i proportion till den risk de tar, snarare än att reglerna ska användas för att locka nyckelkompetens via delägarskap. För detta måste andra verktyg till. Att gå tillbaka till den situation som rådde innan tröskeln infördes skulle riskera att undergräva legitimiteten i skattesystemet. Kristdemokraterna har därför inte några planer på att ändra regeln.
Liberalerna (L): När Alliansregeringen tillsatte utredningen om skatteregler för småföretagen, den så kallade 3:12-utredningen, var det ursprungliga syftet att se över skattereglerna för att underlätta generationsskiften för småföretag. Den rödgröna regeringen kapade utredningen och ändrade syftet till att främst handla om att öka skatteintäkterna till staten från småföretagarna. Lyckligtvis stoppade Liberalerna och riksdagsmajoriteten förslaget och tvingade regeringen att dra tillbaka skattehöjningarna. Liberalerna anser att det är dags att gå tillbaka till det ursprungliga syftet och ta fram regler som underlättar generationsskiften för småföretag. I det sammanhanget finns det skäl att se över dagens tröskelvärden, bland annat det som nämns i frågan.
Liberalerna anser att 3:12-reglerna/fåmansbolagsbeskattningen är ett komplext regelverk som begränsar nyföretagandet och mindre företags möjligheter att växa, det missgynnar ett aktivt ägarskap i små och medelstora företag och hindrar entreprenörers möjligheter att bidra till näringslivets utveckling. I praktiken innebär regelverket att ägare av mindre bolag beskattas hårdare och omges av mer regelbörda än ägare av större bolag, vilket inte är rimligt. Liberalerna har således förespråkat att detta perspektiv är centralt att lyfta in i en kommande skattereform för 2020-talet där vi också är öppna för att avveckla regelverket i sin nuvarande form.
Socialdemokraterna (S): Vi hade inför BP18 ett förslag på nya 3:12-regler inklusive hur man kunde underlätta generationsskiften. Detta blockerades av oppositionen, men vi kan fortsatt konstatera att de som omfattas av 3:12-reglerna generellt sett är skattemässigt gynnade och att detta är någonting som ytterligare spär på inkomstskillnaderna i samhället. I ett längre perspektiv är det centralt att alla som kan också är med och säkerställer finansieringen av välfärden, särskilt i en tid när samhället behöver bli starkare samtidigt som vi lever allt längre.
Miljöpartiet (MP): Den begränsningsregel med en hård gräns på fyra procent ägande som alliansregeringen införde fick i vissa fall orimliga konsekvenser. Vår regering remitterade ett förslag om förändrade 3:12-regler, där en del som Miljöpartiet var mån om var särskilda regler om att även delägaren med en andel under fyra procent av kapitalet i företaget skulle få beräkna ett lönebaserat utrymme. I förslaget fanns även andra viktiga regelförändringar, som att underlätta för generationsskiften. Regeringen drog dock tillbaka förslaget om nya 3:12-regler i sin helhet, efter att oppositionen på grund av andra delar av förslaget hotat med misstroendeomröstning om regeringen gick vidare med ändrade 3:12-regler.
Moderaterna (M): Bakgrunden till 3:12-reglerna är att förvärvsinkomster beskattas enligt en progressiv skatteskala medan kapitalinkomster beskattas med en proportionell skatt. Skillnaden i skatteuttag ger en spänning mellan inkomstslagen. Detta fordrar särskilda regler för att motverka att personer med höga arbetsinkomster fullt ut tar ut dessa som lägre beskattad utdelning. Regeln om fyra procents ägande är en del i dessa regler och behöver därför kvarstå. Men i en större översyn av 3:12-reglerna kan även regeln om en ägarandel om fyra procent ingå.
Sverigedemokraterna (SD): Sverigedemokraterna menar att krångliga skatteregler för små företag är negativt för den samhällsekonomiska utvecklingen. Därför är vi kritiska till utformningen av skattereglerna för fåmansbolag. Dock är skatteintäktsstrukturen i det svenska skattesystemet högst komplicerad, efter att man introducerade skillnad i beskattning gällande inkomst av tjänst respektive inkomst av kapital. Eftersom att sänkningar av skatt på inkomst av tjänst skulle innebära stora förluster av intäkter till staten landstingen och kommunerna så är det inte alldeles enkelt att göra denna reform utan att man också radikalt ser över offentlig sektors kostnader. Därför måste vi långsiktigt röra oss försiktigt i riktning emot mer likvärdig beskattning av de olika skattebaserna. Detta gör Sverigedemokraterna genom ett kraftigt grundavdrag (180 000 kronor per 2018 års budget) samt slopande av den allmänna löneavgiften för de allra minsta företagen. På lång sikt kan vi nå mer likvärdiga skatteuttag för inkomst av tjänst och kapital så att skattereglerna för fåmansbolag mer lättvindigt kan reformeras.
Pernilla Halling
Publiceras i samarbete med tidningarna Resultat och Balans.